Odla bönor!

Blauhilde är min absoluta favorit bland bönorna. Bönor brukar ju vara lite kinkiga, de gillar varmt väder och växer dåligt om det är en kall sommar. Blauhilde däremot växer bra även om sommaren är kall, som den 2015. I somras var det däremot varmt och då gav den en fantastisk skörd. Blommorna och bönorna är vackert purpurfärgade som en prydnadsväxt men när man tillagar dem blir skidorna gröna. Man kan vänta tills bönorna är helt utvecklade och torka dem för att förvara inför vintern, men allra läckrast är de när de fortfarande är ganska späda. De är också perfekta att förvälla lätt och sedan frysa hela skidorna. Underbart goda att ta upp på vintern och steka i olivolja och vitlök.

Blauhilde är en störbrytböna vilket betyder att den gillar att klättra, jag brukar använda sly som jag bara knyter ihop i toppen. Här får de tyska damerna klättra tillsammans med Neckar Königin (som betyder drottningen av Neckar på tyska), en annan störbrytböna som jag gillar. Eftersom bönor lätt ruttnar i jorden om den är blöt och kall brukar jag förodla i krukor i växthuset. Man blötlägger dem först och sedan ser man till att jorden är minst 15 grader. Då brukar de gro fint, men det gäller att inte börja för tidigt eftersom de växer fort. Det går ju förstås förodla inomhus också. Det är ju bara det att det brukar vara ganska trångt där redan. Bönor kan behöva lite gödning i början men sedan klarar de sig utan extra näring. De är kvävefixerande så de tillför i stället näring till jorden.

Förra sommaren testade jag också de vackra rosamönstrade Borlottibönorna, visst var de tjusiga, men de gav en ganska klen skörd. Jag tror de längtade till Toscana. Jag ska ge dem en ny chans i år och sätta några plantor i växthuset, kanske det kan få dem att tro att de lever vid medelhavet?

Sist men inte minst, bondbönorna! Det var ett par år sedan jag odlade bondbönor, men nu har jag köpt nytt utsäde. De behöver inte alls samma pyssel med värme som de andra bönorna. De kan sås i kallare jord och behöver inte förkultiveras om man inte vill. Man kan gärna tänka på att täcka sådden med fiberduk så att de hinner rota sig ordentligt, annars är det lätt att det kommer fåglar och drar upp dem när de gror och visar sig ovan jord. Jag har sått kanske 20 stycken i småkrukor i växthuset och resten kommer jag direktså. Fördelen är förstås att förlänga skörden och sprida riskerna. Om något går fel så har man de andra också.

Odla rödbetor!

Rödbetor har blivit en riktig favorit hos oss. De första åren jag odlade dem så blev det ganska misslyckat. Många fröer grodde inte och det blev bara ett fåtal fina rödbetor. Men de som blev var så goda att jag inte ville ge upp. Förra säsongen var den första med riktigt bra skörd och vi har fortfarande kvar i jordkällaren, den på bilden har jag precis hämtat upp och sköljt bort sanden den förvaras i. Det har börjat växa små blast på dem nu så det är dags att äta dem nu. Plantan själv vill ju växa för att sätta frö. Kanske skulle testa att plantera tillbaka några för att få eget frö?


Det är viktigt att inte så rödbetor för tidigt. Minst åtta grader ska det vara i jorden. Fröna är känsliga och vill ha fuktigt men inte kallt. Är det blött och kallt ruttnar de och är det torrt gror de inte. Om det blir för kallt stocklöper plantorna också lätt. Jag testade att vattna ordentligt i fåran innan sådd och sedan lade jag på fiberduk för att behålla värmen och fuktigheten. Jag vattnade ofta också eftersom det var så varmt och torrt i maj. Då grodde de fint. Varje frö blir flera plantor eftersom de egentligen är en liten frukt som innehåller flera fröer. Därför måste man gallra även om man inte sått för tätt. De späda bladen är goda i sallad och säljs som lyxiga småblad i butikerna.


Rödbetor gillar näring så att täckodla med gräsklipp är perfekt. Men om man gödslar med för mycket kväve är det risk att det mest bara blir stora blad och ingen rotfrukt. De kan också få för hög nitrathalt. Kalium är bra för rödbetor, ibland läser man rådet att använda vedaska för att få kalium, men jag är lite skeptisk till det eftersom man inte vet hur mycket tungmetaller den innehåller. Det enda problemet jag hade med rödbetorna förra säsongen var att några av dem blev mögliga på ytan ovan jord på hösten. Det blir man ju lite ledsen av när skörden sett så fin ut. Därför ska jag öka avståndet lite mellan raderna och inte lägga täckmaterialet upp mot plantorna utan hålla det mellan raderna med lite luft emellan.
Oj, vad sugen jag blev på färska rödbetor nu! Tillsammans med getost och honung, det är nog det godaste jag vet.

Nu gror det!

Det är något speciellt med det där första som gror, det kan nog alla odlingsnördar hålla med om. Nu sitter jag och fånstirrar på de små plantorna och bara väntar på att fler ska titta upp ur jorden. Jag brukar sällan anteckna vilket datum jag sår, men i just det här fallet gjorde jag det. Jag har skrivit i ett tidigare inlägg om spenatsådden den 13/2 som skedde lite tidigare än jag brukar, med inspiration av spenatupproret. Nu får spenaten växa till sig och skördas i april och maj tills det är dags att plantera ut tomatplantorna. Inte dumt att kunna använda jordbäddarna en längre säsong för plantor som tål lite kyla.

Förutom spenat har jag sått olika kålfröer och även solrosor i växthuset. Man måste naturligtvis inte förodla solrosor men om man gör det får de lite försprång och blommar lite tidigare än de direktsådda. De späda solrosskotten älskas ju också av sniglarna så då kan man hjälpa plantorna genom att ha dem i växhuset tills de är ett par decimeter höga. Jag så dem direkt i jordbädden i växthuset, gräver upp dem i mitten av maj och planterar ut dem. Bäst för plantan kanske hade varit förodling i kruka, men i jordbädden tycker jag det är lättare att hålla jämn fuktighet. Bara man vattnar dem ordentligt brukar de klara flytten utan problem.



Planering och växtföljd

Nu är planeringen av årets odlingar i full gång och jag funderar på vad som ska odlas var. Jag har ett köksland på knappt 20x20 meter som ska fyllas med grönsaker. Jag har upphöjda bäddar som nu ska bli elva stycken avlånga bäddar med ca 110 cm bredd. Jag vill ju kunna nå överallt utan att trampa i bäddarna. Två av dem ska innehålla perenna grönsaker som alltså inte skiftar plats. De övriga flyttar efter ett visst system, åtta med grönsaker och en med gröngödsling.


1) lök (olika sorters sättlök, vitlök och purjo)
2) sommarpotatis och efter skörd sår jag in gröngödsling
3) morot och palsternacka
4) ärtor och bönor (bondbönor, Blauhilde, sockerärt, Rosakrone)
5) kål (grönkål, purpurkål, svartkål, broccoli och kålrabbi)
6) rödbetor, mangold och spenat
7) vinterpotatis
8) gröngödsling (honungsfacelia och bovete)
9) pumpa och squash (spaghettipumpa, nakenfröpumpa, Blue hubbard, Marina di Chioggia, musselsquash och Genovese)


Det är inte helt lätt att få till en bra planering eftersom det är så mycket att ta hänsyn till. Det ska bli lagom mycket av allting, därför har potatisen fått två bäddar men återkommer inte oftare än vart fjärde år på samma plats. Jag vill också ha gröngödsling eller ärtor innan näringskrävande växter och sedan var det mykorrhizan... Eftersom jag försöker täckodla så mycket som möjligt så får ju grönsakerna näring och mikrolivet stimuleras.

Älskade tomater!

Hemodlade tomater är så gott så bara tanken på dem får mig att längta till sommaren. Nu har de första plantorna kommit upp som jag hoppas ska ge en tidig skörd. Det här är familjens favorit, Black cherry. Det är en körsbärstomat som ger mörka söta tomater. För att få en tidig skörd, förhoppningsvis redan till midsommar, måste man så tidigt och vara beredd på att pyssla om dem mer. Extra belysning och stort utrymme behövs, eftersom det inte går att plantera ut dem i växthuset än på länge. Helst ska det vara åtta grader på nätterna som svalast. Om det är under fyra grader kan plantorna bli skadade eller stanna upp i växten. Jag har värmefläktar att ta till om det skulle bli frostnätter i juni.

Nu i mitten av mars har jag gjort den stora tomatsådden. Jag vill ha ca 40 plantor av blandade sorter och färger. Några pärontomater, några röda körsbärstomater 'Sweetbaby' och 'Garderner's delight', några gula körsbärstomater 'Snowberry', vanliga röda 'Moneymaker' och favoriten 'Black cherry'.

Jag vill också gärna kunna spara skörd och ha färska tomater under vintern. Förra våren hörde jag för första gången talas om sorter som skulle ha extra bra lagringsegenskaper, piennolotomater. Jag fick tag på fröer av 'Pomodoro principe borghese'. Jag såg på youtube hur man lagrar dem i Italien i enkla upphängningar, sådana ville jag också ha! Några av mina tomater såg fina ut ända till februari, men de flesta höll sig inte så länge.

Jag hade dem upphängda i taket inomhus, säkert inte lika bra förhållanden som hos de italienska odlarna. För varmt och torrt på vintern antar jag. Men ändå bra att de höll sig så länge. Jag hade sått de fröerna lika tidigt som de andra och därmed mognade tomaterna fint i juli och augusti. Men egentligen kanske de skulle de hålla sig finare längre om de mognade senare? I år ska jag testa att så dem i början av maj så kanske de mognar i oktober i stället? Allt för att sprida skördetiden. Ska bli kul att se hur det fungerar då!

Blommor i odlingarna

Jag vill ha mycket blommor i mitt köksland! Man blir så glad av att se dem, som den här röda vallmon som bara dök upp på den lilla ytan av säd som jag odlade förra året. En färgklick i allt det gröna. Vet man att det är rätt sorts vallmo kan man skörda fröna och använda på bröd, själv spred jag ut dem på andra platser där de gärna får växa.

Helst vill jag ha blommor med olika funktioner. Förutom att det är vackert med blommor i odlingarna så är det bra för den biologiska mångfalden. Jag vill ju gärna bjuda in olika insekter och pollinerare. De är ju mina ovärderliga medhjälpare mot skadedjur och vid pollinering. Därför vill jag att det ska finnas blommor hela säsongen.

Ringblommor är vackra och lätta att odla, dessutom kan man använda kronbladen till ringblomssalva och till dekoration i sallader och på bakverk. Ringblommorna ger också mycket bladmassa till mina täckodlingar. De är bra att odla som en liten häck runt grönsakerna eftersom sniglarna inte gillar dem, kanske luras några sniglar att tro att det inte finns några godsaker just här? Solrosor vill jag också ha varje sommar. Tanken med dem var först att få foder till hönsen, men när man ser hur glada småfåglarna är i solrosfrön så är det svårt att ta bort dem. Småfåglarna är ju också mina vänner i trädgården!

Andra blommor som finns med för binas och humlornas skull är gröngödslingsväxterna bovete och honungsfacelia. Samtidigt som de är bra för jorden efter till exempel kålväxter och rödbetor, så drar de också till sig bin. Malva har också en självklar plats hos mig, den är också ätlig och sprider sig själv lite lagom mycket. Snart är det dags att plocka fram jätteverbenan från jordkällaren. Jätteverbena är inte härdig hos oss men gräver man upp den och förvarar rotknölarna frostfritt så överlever den och blommar fint år efter år. Allra vackrast är den i kombination med purpurkål och svartkål tycker jag. Oj, vad jag längtar efter sommar nu!



Piplöken har vaknat!

För trädgårdsälskaren är det ett nöje att gå ut och titta efter vårtecken. Man delar bilder av krokus och snödroppar. Jag blir gladast över de perenna grönsakerna som visar sig. På våren är till och med kirskålen välkommen och då jag funderar jag alltid på varför man frösår bladgrönt för att få skörd på våren, när man lika gärna kan plocka av den kål som bara finns där?


På bilden är det piplöken Allium fistulosum som börjat komma upp. Jag frösådde den för två år sedan. Första sommaren var plantorna späda men i somras kom de igång ordentligt och det kom nya fina bladstjälkar hela säsongen. Så goda att klippa över salladen eller blanda med nyskördade tomater. En fördel med de perenna grönsakerna är ju att de är så tidiga! Det är bara fyra grader i jorden och det räcker för att de ska börja växa. Vilket försprång de får jämfört med ettåringarna. Låter man piplöken gå i blom får man massor av fröer som går bra att så, vilket gör det enkelt och billigt att odla fram fler plantor. Man kan naturligtvis så dem och skörda som salladslök redan första sommaren också. Piplöken är härdig ända till zon 6 så den fungerar ju fint i större delen av landet. Säg till i höst om ni vill ha frön av mig!