Kål i vackra färger

Att fundera på vilka kålsorter man ska odla är verkligen ett lyxproblem. Så många goda och vackra sorter det finns. Mina favoriter är bladkålen som producerar så mycket hela sommaren. Purpurkålen på bilden är nog den allra vackraste. Den testade jag för några år sedan eftersom röda sorter av kål och sallad inte är sniglarnas favoriter. Då hade vi så mycket problem med sniglar att vi nästan gav upp odlandet. Men sedan vi byggt ett snigelstaket är de inte ett så stort problem längre.

Purpurkål är en sorts grönkål och det odlar jag flera sorter av. Vanlig grönkål är en annan favorit. Den är också vacker och den som är allra godast att göra grönkålsallad av på vintern. Jag brukar frysa ner stora mängder till vintern, men nu är den slut för i år. Några plantor har jag planterat i bäddarna i växthuset över vintern. När jag rensat bort tomatplantorna på hösten får kålen flytta in, för att skydda dem från alla hungriga harar och rådjur. Där kan jag fortsätta skörda under vintern och dessutom skörda de nya skotten som växer ut från stammen under våren.

Svartkål är en annan favorit, den är också väldigt vacker där den står i landet. Den är inte lika tålig som de andra så den klarar inte vintern här hos oss. Svartkål är fin att ha i blombuketter tillsammans med solrosor och ringblommor om man vill ge bort en ätbar bukett.

I somras testade jag en ny (för mig) sort av grönkål också, sibirisk bladraps 'Red russian'. Den ingår i Impektas kulturarvssortiment. Den blev också en ny favorit. Den var ljusare grön men med violetta stjälkar och bladnerver. Dessutom hade vi broccoli, kålrot och kålrabbi. I år ska jag testa en ny sorts kålrabbi 'Azur-Star', den är lila och ser bara så läcker ut. Den ska få stå allra längst fram och pryda sin plats vid ringblommorna.

Det tråkiga är bara att kålen behöver täckas för att inte angripas av kållarver som annars kan äta upp hela plantorna. På hösten brukar jag ta bort näten för att kunna njuta av de vackra plantorna. För kålens skull är det bra om det kommer en tidig frostnatt eftersom larverna dör. Fast det gör ju även pumporna, men det är ett annat bekymmer. 

Perenna grönsaker

Har ni sett spelet om fleråriga grönsaker från Permakultur Stjärnsund? Det fungerar som löjliga familjen där man utgår ifrån olika växtfamiljer. Spelet har fått mig ännu mer intresserad av perenna grönsaker eftersom jag har fått upp ögonen för hur mycket som finns. Vissa av dem är sådana som jag tycker är självklara i trädgården som rabarber och gräslök. Andra räknar jag till kryddorna som libbsticka, som är bra ersättare för buljong. Dessutom finns det sådana som jag odlar som blommor och inte hade smakat på tidigare, som kärleksört, lungört och malva.

Men här finns även strandkål som jag sådde för ett par år sedan och nu har etablerat sig fint. Jag vintersådde dem i krukor i kallväxthuset och odlade dem sedan ett år till i växthuset för att de skulle vara mera skyddade från skadedjur innan jag planterade ut dem. Nu har jag dem i grönsakslandet i en särskild bädd för de perenna grönsakerna som därför är utanför skiftet.

Jag har också lungrot som kan användas som spenat, den producerar stora mängder blad. De är förstås godast när de är små, men plantan är så tålig och snabbväxande att man kan klippa ner den när bladen blir för stora.

Allra mest nöjd är jag med piplöken, den tycker jag är helt fantastisk! Den ger massor av gröna stjälkar att klippa över sallader och den går att använda hela sommaren.

Ramslöken finns också med i spelet, men den har jag misslyckats med vid sådd. Första testet grodde inte och nästa gång grodde de men överlevde inte vintern. Jag har läst att det är lättare att köpa plantor och försöka få dem att trivas istället så sprider de sig. Får nog göra det! Sparris har jag inte heller, det har helt enkelt inte blivit av. Kanske i år?

Perenna grönsaker är bra som komplement till de andra eftersom de inte kräver så mycket jobb när de är etablerade och dessutom kan skördas tidigt. De kommer ju i gång och växer tidigt på våren eftersom de redan har ett utvecklat rotsystem. De är perfekta att odla för den som inte kan eller vill lägga så mycket tid på sina odlingar. Vad kunde vara bättre i sommarstugans trädgård än växter som sköter sig själva och är skördeklara när man kommer dit?

Spenatsådd

Vårvinterdagar som idag är härliga.  Snön knarrar under skorna och solen skiner. Takdropp och dagsmeja. Inne i växthuset känns det som vår, det är nio grader varmt och det doftar jord. Dags att så spenat med andra ord! Jag brukar så tidigt i bäddarna i mitt kallväxthus, men i år ska jag dokumentera när jag sår, när det gror och när jag börjar skörda. Inspirationen till detta kommer från Sara Bäckmos spenatuppror där hon utmanar alla att testa spenatsådd på vintern och rapportera hur det går.


Jag bredsår spenaten på en yta i jordbädden i växthuset som annars inte används förrän i mitten av maj när tomatplantorna ska planteras där. Det är ju bara bra att använda ytan mer effektivt och utnyttja den även innan tomatsäsongen. Sorten jag sår nu heter 'Matador'. Jag längtar redan nu efter att den ska komma upp, hoppas på fin skörd i april!


Här kan du läsa om spenatupproret: https://blogg.land.se/skillnadens-tradgard/det-stora-spenatupproret/

Förkultivering, äntligen!

Äntligen frösådder på gång! Mitt första vårtecken är att jag har börjat förkultivera, då känns det att våren snart är här. Jag har börjat med aubergine, sötpeppar, purjo och sallad. Aubergine har jag bara odlat en gång tidigare och då fick jag bara en enda frukt. Vilken besvikelse, men den jag fick var jättegod! I år ska jag satsa på att ha dem i större krukor i växthuset och gödsla ordentligt.

Sötpeppar är släkt med chili, men lika söt som paprika. Den är lättodlad som chili och ger mycket frukt om man bara sår den tidigt. Jag odlar den alltid i kruka  i växthuset så att jag lätt kan ställa ut den om den får bladlöss.

Purjolök är något jag misslyckts med ofta och nästan gett upp. Men förra året testade jag att så i pluggar så att jag slipper dela dem och störa rötterna. Det är just när jag skulle plantera ut mina förodlade plantor som det inte fungerade och jag har insett att rötterna är känsliga på purjo. Men som pluggplantor gick det fint förra sommaren, så det fick bli så i år igen. I ca hälften av pluggarna har jag lagt två frön och om båda tar sig får de växa tillsammans. Sedan ska jag skörda en av dem som salladslök på sommaren och låta den andra stå kvar och växa till sig till hösten. Detta ska jag testa i år och se om det går bra, därför gör jag det bara i hälften av pluggarna.

Salladen är isbergssallad, några plantor kommer jag att spara för att ge fina huvuden till sommaren, men det mesta kommer vi att äta som späd plocksallad under våren, inspirerad av den klena tillgången på sallad i butikerna just nu.

Pumpor, pumpor, pumpor!

Pumpor är verkligen fantastiska! De är perfekta när man vill kunna njuta av skörden hela året, utan problem lagrar man dem i rumstemperatur i flera månader. I höstas undrade jag lite hur vi skulle klara av att äta upp alla, jag såg oändliga mängder pumpasoppa framför mig. Jag förstår varför de är självhushållarens stapelvaror. Nu har vi bara sex stycken kvar och vi äter upp en varannan vecka ungefär. Gazpachosoppa med pumpa i stället för gurka och ugnsbakad pumpa med lammfärsfyllning är två favoriter.

De sorter vi hade i år för lagring var Blue Hubbard, Marina di Chioggia (inte med på bilden) och nakenfröpumporna Olga och Gleisdorfer Ölkurbis. De sistnämnda odlar man ju för de goda fröerna. Så goda att rosta och äta som snacks eller som tillbehör till maten. Men själva pumpaköttet är också gott i soppa. På bilden syns också en orange sort som jag tycker är lik Uchiki Kuri men som inte hade alls så lång lagringstid som jag hade trott. Det var en planta jag fått så jag är inte säker på sorten. God och vacker var den i alla fall. På bilden syns också spaghettipumpa, musselsquash och sommarsquash 'Genovese'. De lagras inte så länge utan man äter dem under sommaren.

Något jag funderar på just nu är om jag ska våga odla pumpor från eget frö den här säsongen. Eftersom jag har flera sorter av de båda arterna Cucurbita Pepo och Curcubita Maxima så finns det risk att de har korsat sig och då vet man inte vad man får. Det är ju tråkigt om man har lagt ner mycket arbete och odlat dem hela sommaren och det inte blir bra. Lagringsegenskaperna eller smakerna kan försämras i de nya pumporna. Samtidigt har jag förstått att många använder eget frö så risken är nog inte så stor att det blir dåligt. Om man ska odla pumpa och få sortäkta fröer måste man ha stora avstånd mellan sorterna. Man kan också handpollinera och skydda blommorna från ytterligare pollinering genom att sätta en påse av fiberduk över den. Det tror jag att jag ska testa nästa sommar.

Odla inomhus på vintern

Så enkelt och gott det är att ha lite färskt grönt så här på vintern! Har man bara lite extra ljus så är det lätt att odla inomhus på vintern. Jag odlar inga mängder utan bara det där lilla extra som piggar upp i väntan på våren. Ärtskott är så otroligt enkelt. Jag använder antingen eget utsäde om jag har mycket, eller vanliga ekologiska gula ärtor från mataffären.

Det diskuteras om det är bäst att odla dem i jord eller bara på fuktat hushållspapper. Jag föredrar jord eftersom jag tycker det håller fukten bättre om man inte kommer ihåg att kolla dem ofta. Man bara strör ut ärtor på ytan och trycker ner dem lite lätt så att de verkligen har kontakt med jorden och sedan vattnar man. Jag har mina i källaren där det är ca 13 grader varmt. Där står de under lysrör tillsammans med olivträd och rosmarin som ska övervintra. Men ärtskotten kan lika gärna vara i rumstemperatur. När de har vuxit upp någon decimeter skördar jag genom att klippa av och sedan får de fortsätta växa, så går det att fortsätta skörda.